Julafton

Min julafton var minst sagt hektisk, jag hann inte ens inse att det var julafton tror jag, trots att jag pratade i telefon med mamma, pappa och Rickard som firade jul i Granberg. Det var nog lika bra sa fick jag inte hemlängtan. Det var en stor kväll i restaurangen igar, det skulle nämligen serveras en femrätters middag till ca 150 gäster. De andra kvällarna jag har jobbat har det varit buffe sa mitt jobb har varit att plocka disk fran borden och bära ut lite drycker, men igar fick alltsa min serveringskarriar en rivstart. Pa dagen hade vi dukat fint i restaurangen med vikta servetter och sju bestick till varje person. (Jag har tagit kort, men de kommer senare, jag har hittat ett internetcafé nu men hade saklart inte sladden med mig idag.)

Alla vi som serverade var finklädda, hovmästaren hade kostym och alla tjejer hade kjol och snygga blusar. Första rätten var bröd och olika sorters smör med lite sallad, det gick jättebra att servera och jag kunde lätt bära tre tallrikar pa en gang. Sen kom dock problem 1: soppan! Efter att ha försökt bära tre kom vi alla överens om att jag bara skulle ta tva at gangen :) Sen var det dags för huvudrätt, kött med spejsade potatiskroketter och grillspett med grönsaker. Problem 2: Tallrikarna var STORA och jättevarma, ajajaj... Desserten gick bättre, det var parfait och bär. Sen fick varje bord en korg med julkakor, de sag inte daliga ut! Jag hann ata en av de som var över innan alla var borta. Det var iaf en superkul kväll med nöjda gäster och Jasmina kom till mig sen och sa att "Ylva, warst du super heute". Skönt att höra!

Idag har jag varit ledig, ocksa ganska skönt! Jag har gatt runt sjön in till Zell am See, det är ca 4 kilometer. Det var soligt och helt galet vackert med vattnet och bergen. Inne i Zell am See är det supermysigt med sma kullerstensgator och gammeldags hus, sma restauranger, caféer och affärer. Jag var även och tittade närmare pa skidbacken, eller en av dem iaf, men jag vet inte om jag blev mindre nervös för att aka för det. Liften är sma korgar som försvinner laaangt uppför backen som man inte ser början pa och som ser ganska brant ut. Jag avvaktar med skidakningen ett tag till!

Av förklarliga skäl har jag alltsa inte stott pa nagon snygg skidlärare än, men i köket finns det faktiskt tre snyggingar att vila ögonen pa :)

Auf wiedersehen!